x1000
Förflutet eller ruinerad omgång?
jag ställer frågan till mig själv. Varför har du inte skrivit på ett tag? Jag sa precis när jag började att jag skulle skriva ett ärligt brev från mig själv. Detta blir ett ungefär. Jag har legat på sjukhus (okänd symtom) jag har genomgått, eller rättare sagt jag genomgår en "läknings" process. Vad ska jag läka? vad har fått mig så mörk, djup, vad du nu vill kalla det? Det kan jag inte riktigt svara på såhär. Men jag har målat så svart, så att en period, ganska lång var det droger. Men det ende jag vet nu är att jag är tillbaka, om man nu kan säga så, då menar jag bättre x1000
Olaglig känsla
Saknad är något olagligt tycker jag. Varför ska en sådan stor grej hos människorna skapa så mycket destruktivitet och andra nedstämda saker på grund av detta? det är inte nyttigt. Låt folk få spela om den ruinerade rundan dom påbörjade. Ge dom en chans till. Jag vet själv hur det är. Att ligga där i sängen och veta att en gång i tiden fylldes den upp av kärlek. Att den älskvärda rösten man hör, ständigt ekar inom en. Att sitta där och vänta på något som aldrig kommer, men som kom i den djävulskt beslagtagna omgången innan. Att se telefonen ringa, från det väl igenkända numret man pratat timtal med. Låt folk få en andra chans. Alla förtjänar tid, alla förtjänar en älskvärd tid igen x1000
nuvarande tid
Dagarna rinner iväg när man behöver dem som mest. Man sover ovanligt länge, man skiter i det mesta och man håller sig till den destruktivt ruinerade omgången och olagliga känslan saknad. Man låter verkligen tiden gå till spillo, Även fast man inne i den maraton kämpande muskeln hjärtat, vet att man verkligen behöver all tid man kan få. Man tänker "fan det skulle vart då, det skulle vart dem, det skulle vart du, det skulle vart nu" men människor tar sig aldrig tid till att gå tillbaka. Från och med nu ska jag alltid gå tillbaka med det jag gjort och tänka två gånger, vad jag älskar x1000
//Lindvall
jag ställer frågan till mig själv. Varför har du inte skrivit på ett tag? Jag sa precis när jag började att jag skulle skriva ett ärligt brev från mig själv. Detta blir ett ungefär. Jag har legat på sjukhus (okänd symtom) jag har genomgått, eller rättare sagt jag genomgår en "läknings" process. Vad ska jag läka? vad har fått mig så mörk, djup, vad du nu vill kalla det? Det kan jag inte riktigt svara på såhär. Men jag har målat så svart, så att en period, ganska lång var det droger. Men det ende jag vet nu är att jag är tillbaka, om man nu kan säga så, då menar jag bättre x1000
Olaglig känsla
Saknad är något olagligt tycker jag. Varför ska en sådan stor grej hos människorna skapa så mycket destruktivitet och andra nedstämda saker på grund av detta? det är inte nyttigt. Låt folk få spela om den ruinerade rundan dom påbörjade. Ge dom en chans till. Jag vet själv hur det är. Att ligga där i sängen och veta att en gång i tiden fylldes den upp av kärlek. Att den älskvärda rösten man hör, ständigt ekar inom en. Att sitta där och vänta på något som aldrig kommer, men som kom i den djävulskt beslagtagna omgången innan. Att se telefonen ringa, från det väl igenkända numret man pratat timtal med. Låt folk få en andra chans. Alla förtjänar tid, alla förtjänar en älskvärd tid igen x1000
nuvarande tid
Dagarna rinner iväg när man behöver dem som mest. Man sover ovanligt länge, man skiter i det mesta och man håller sig till den destruktivt ruinerade omgången och olagliga känslan saknad. Man låter verkligen tiden gå till spillo, Även fast man inne i den maraton kämpande muskeln hjärtat, vet att man verkligen behöver all tid man kan få. Man tänker "fan det skulle vart då, det skulle vart dem, det skulle vart du, det skulle vart nu" men människor tar sig aldrig tid till att gå tillbaka. Från och med nu ska jag alltid gå tillbaka med det jag gjort och tänka två gånger, vad jag älskar x1000
//Lindvall
Kommentarer
Trackback
