BrainStorm Of Wise And Bad

Efter tre ny skapade inlägg är jag tom igen. Jag raderade dom förra inläggen, men nu har jag fortfarande en person i tanken. En person som håller mig vid liv, En person som håller mitt hjärta rött, En som helt enkelt håller mig till stass. När man tar anti-deprissiv medicin tror man att känslor ska försvinna. Turligt nog så är det inte så. Må ende är som ett spel. När det gått dåligt så börjar alltid det goda komma till viss del. Olika fort, olika snabbt .

Folk glor på mig som om jag vore elak?  Jag vet inte längre vad jag ska tro om folk eller vad dom ser hos mig egentligen. Förut fanns en viss fantasi om folk. Nu är den dystra idiot förklaringen kvar, hur jag än söker efter fantasi så puffar den över till samma spår igen. Fåtal personer har den livliga fantasin hos mig. Det finns fåtal personer jag litar på. Folk jag pratar med dagligen. Tur att det finns någon slags godhet kvar.

vart ser jag den? godheten.  Vart finns den!? Inget av dessa alternativ har jag svar på. Men jag känner att den finns, Jag börja konstruera ett eget sätt att finna den på. Jag letar hos personer. Hittills har jag turligt nog bara funnit den hos en person. En som betyder mycket. En flicka som lyser upp vardagen som en sökstrålkastare. Jag är tacksam över att jag fortfarande lever kvar, du gör mitt hjärta rött, därför försöker jag göra ditt hjärta rött. Du är den enda prinsessan med kärlek i blicken. En styrka som kan brtya precis vad som hellst. Din röst som ekar inom mitt skal "jag saknar dig". Du ska inte behöva säga det igen. Jag kommer alltid att vara där du vill att jag ska vara. 00.25 som 19.00

x1000

Förflutet eller ruinerad omgång?
 jag ställer frågan till mig själv. Varför har du inte skrivit på ett tag? Jag sa precis när jag började att jag skulle skriva ett ärligt brev från mig själv. Detta blir ett ungefär. Jag har legat på sjukhus (okänd symtom) jag har genomgått, eller rättare sagt jag genomgår en "läknings" process. Vad ska jag läka? vad har fått mig så mörk, djup, vad du nu vill kalla det? Det kan jag inte riktigt svara på såhär. Men jag har målat så svart, så att en period, ganska lång var det droger. Men det ende jag vet nu är att jag är tillbaka, om man nu kan säga så, då menar jag bättre x1000

 Olaglig känsla
 Saknad är något olagligt tycker jag. Varför ska en sådan stor grej hos människorna skapa så mycket destruktivitet och andra nedstämda saker på grund av detta? det är inte nyttigt. Låt folk få spela om den ruinerade rundan dom påbörjade. Ge dom en chans till. Jag vet själv hur det är. Att ligga där i sängen och veta att en gång i tiden fylldes den upp av kärlek. Att den älskvärda rösten man hör, ständigt ekar inom en. Att sitta där och vänta på något som aldrig kommer, men som kom i den djävulskt beslagtagna omgången innan. Att se telefonen ringa, från det väl igenkända numret man pratat timtal med. Låt folk få en andra chans. Alla förtjänar tid, alla förtjänar en älskvärd tid igen x1000

 nuvarande tid
 Dagarna rinner iväg när man behöver dem som mest. Man sover ovanligt länge, man skiter i det mesta och man håller sig till den destruktivt ruinerade omgången och olagliga känslan saknad. Man låter verkligen tiden gå till spillo, Även fast man inne i den maraton kämpande muskeln hjärtat, vet att man verkligen behöver all tid man kan få. Man tänker "fan det skulle vart då, det skulle vart dem, det skulle vart du, det skulle vart nu" men människor tar sig aldrig tid till att gå tillbaka. Från och med nu ska jag alltid gå tillbaka med det jag gjort och tänka två gånger, vad jag älskar x1000

//Lindvall

Story Kind, Love Of My Mind

There's a girl with full love peak. Who Can Stand on her own feet . But she can't stand a guy like me, a total freak, a total geek yes, she has a beautiful smile. but it tooked me a while. To realise what's in her eyes. I thought twice 'bout beeing her man through fire and rain, I'm a catastrophe and she's just a dream. I feel pain. 'cus of myself, i'm just a dumb, and she's a thromb, stormy love I feel her hand in mine, a fire lights up, a confidence trial, i feel like a liar, i love her. but she don't think it's true but damn i do a man with black heart a man inside the dark un happy inside a love fantasy like "marrie me" i sing this over and over again Miss M's a special kind who's stuck on my mind i got the final ring all my love i will bring i need her, to experiance my world with true love from a star above i love her

Att leva är något smärtsamt, men ganska stort.

Jag har lagt alla mina kort nu. Jag vet inte längre vad som ska komma från mitt hjärta eller mina tankar längre. Men mitt hjärta är fortfarande ditt. Hur någon än kommer slita och bita i det, så är det endå ditt. Om jag så ska slita det själv. Ett hjärta har alltid rätt och är alltid rött. Alla har en dröm, en saknad, en tomhet? Jag försöker istället för att hopplöst ge mig. Låt det börja om. Du är Allt på ett kristallklart sätt. Du är den levande Ängeln som målar om allt mitt svarta till lysande glatt.
jag vet att jag är en näst intill konstig, mystisk människa, men jag älskar dig på ett sätt som någon aldrig kommer göra. Bara att få ta i dina händer värmer mig natten lång. Jag är utslitebn, jag är mystisk, Men jag älskar något högt över allting annat, det är du, och det är väl det viktigaste? Jag behöver dig, inget eller ingen annan.

// Rickard

RSS 2.0